Musik för två violiner. Fredrik Hagstedts ”Sinfonia per due violini” är ett monumentalverk på 44 minuter skrivet direkt till de två violinisterna i Duo Gelland (musikerna är egentligen värda mycket mer uppmärksamhet än så här), tänkt att spelas i ett sträck. Det är musik som pockar på uppmärksamhet, utan att vara påträngande, det rör sig mellan ett romantisk-expressionistiskt uttryck och något som jag uppfattar som folkmusikdrag. Det imponerande och storslaget, men också helt klart musik man vill lyssna på.

”Sinfonia…” har också gjorts i kombination med andra konstnärliga uttryckssätt, vilket inte är så konstigt eftersom det skrevs baserat på ett filmmanus av Johannes Nyholm. Du får smakprov på det i filmen nedan som är gjord av Keyvan Haghighi.

Duo Gelland och Fredrik Hagstedt har samarbetat flera gånger i olika projekt, men Sinfonian är ett av de mer omfattande.

Fredrik Hagstedts hemsida – Duo Gellands hemsida – på Facebook

Sinfonia per due violini på CD – på Spotify – på Apple Music

Cellisten Aina Myrstener släppte för två år sedan albumet ”Cellomusik”, en platta som fick mycket positiv kritik, och där hon får ut ljud ur cellon på alla möjliga vis. Själv missade jag den, men jag är glad att jag blev uppmärksammad på hennes spännande musik genom att hon igår släppte låten ”Oriens” från nästa album ”Cellomusik II”. Här kramar hon ur allt det vemod som finns inbyggd i den vackra cellotonen, i en pulserande, minimalistisk låt som andas mystik och mörka hemligheter. För att du ska få någon uppfattning om vidden av hennes skapande med cellon har jag även lagt till en låt nedan från hennes första album. ”Cellomusik II” släpps den 10:e juni.

Aina Myrstener på Facebook – på Spotify – på Apple Music

Till vardags kan vi höra Mats Almgrens djupa basstämma på operascenen, gärna när han är klädd i någon Wagnersk kostym. Här har han dock gett sig in i ett helt annat sammanhang genom att ta sig an ett antal jazzstandards, skrivna från 30-talet och framåt. På albumet får han också tillfälle att spela ihop med sina båda jazzmusicerande bröder, Owe och Björn Almgren, för första gången på 20år.

Kombinationen opera och jazz är knappast ny; George Gerschwin bevisade att det passade perfekt ihop i ”Porgy and Bess”. Ändå blir många skeptiska när operasångare ger sig in i jazz, pop eller rock, då en del har i minnet de mindre lyckade försök som både svenska och internationella stjärnor har gjort. Mats Almgren vet dock vad han pysslar med. Han valde att titta på croonern Billy Eckstines repertoar, en låtsamling som passar bra eftersom Eckstine också hade en mörk och kraftfull stämma, vilket gjorde att tonarterna låg perfekt för Almgren. Eckstine ansågs också ha vissa opera-tendenser i sin sång när det begav sig på 40-talet och framåt, och hade styrkan att höras över en orkester utan mikrofon, precis som en operasångare.

Almgren gör dock sin helt egna grej av detta. Han tar sig ut ur operans precision oerhört snyggt där han på ett alldeles självklart sätt glider över tonerna . Det är en skön känsla för materialet han visar upp med underbar dynamik i låtarna när han låter varje ord och mening få sin karaktär. Allra mest får han ut i de lugnaste låtarna tycker jag, som exempelvis i den inledande ”My Foolish Heart”, men det finns inga svaga spår här. Att han sedan backas upp av ett gäng skickliga jazzmusiker, som också får en del utrymme för sin coola, inspirerade jazz, gör inte saken sämre. Här hör vi bröderna Owe och Björn på bas respektive saxofon, samt Sven-Eric ”Svenna” Dahlberg på piano och Göran Kroon på trummor. Lyssna på tre spår från plattan:

Mats Almgren på Spotify – på Apple Music

Per Störby Jutbring

Per Störby Jutbring – ”Dance of the Diaper Fairy”

Det är lätt att bli imponerad över Per Störby Jutbrings mångsidighet. Det känns nästan lättare att räkna upp det han inte har gett sig på i musikvärlden. Jag skrev senast om hans underbara filmlåt ”Tomorrow” i höstas, men här tänkte jag presentera ett album han släppte redan förra våren,  ”Dance of the Diaper Fairy”.

Han skriver att det är vid pianot han känner sig mest bekväm, och det märks på den här plattan som han har spelat in mestadels helt solo vid tangenterna. Han har en högst egen touch på dessa och har här skapat en vacker och intim session där han blandar minimalistiska melodiösa låtar med fri improvisation och även några underbara triosamarbeten där han får sällskap av Johanna Dahl på cello och Malin My Wall på violin. Här är några låtar:

Per Störby Jutbring på Facebook – på Spotify – på Apple Music

Conny Olivetti – ”Klangwelt / 2016”

Även om teman och musik skiftar från album till album så känns stämningen igen i Conny Olivettis musik. Här på det senaste albumet ”Klangwelt / 2016” i en mörk, futuristisk atmosfär där han karaktäristiskt låter röstsamplingar färga och kommentera ämnet ifråga. Denna gång blir plattan en kommentar till världen idag, som jag tolkar det, om mänskliga rättigheter och om de egentliga hoten som finns.

Conny Olivettis hemsida – på Bandcamp

Interzone Inc – ”Stories”

Över till en annan kreativ electronica-äventyre, Interzone Inc. Han släppte plattan ”Stories” strax innan jul, ett njutbart album där han blandar beatdrivna alster, som ger mig lite vibbar av gamla electronicahjältar som t.ex. Vangelis, med suggestiva ambienta ljudlandskap. Här är två smakprov:

Interzone Incs hemsida – på Facebook – på Spotify – på Apple Music – på Bandcamp

Stefan Klaverdal och hans intressanta blandning av klassisk instrumentering och electronica skrev jag om redan förra året. Nu under hösten kom han ut med ytterligare ett album, ”Evocations”. Även här handlar det om denna mix av vackra stråkar och ambient musik, det sistnämnda som alltifrån subtilt inslag till att det spelar huvudrollen i låtarna. Det är spännande att lyssna där han tar svängarna ordentligt från det vackert melodiösa till det rent stämningsskapande och någon gång det sönderslitande. Det är upp till var och en att leva sig in i den här musiken på sitt sätt, men den stundom lätt melankoliska tonen tillsammans med färgrikedomen gör för mig det här till ett tema över höstens skiftningar. Här är några låtar:

Stefan Klaverdals hemsida – på Spotify – på Wimp