Suvi kom för lite sen ut med sin andra singel från sitt kommande debutalbum, vilket ska komma ut till hösten. ”Bleeding For Your Love” heter låten och är lite mörkare, kraftfullare och med tyngre beats än föregångaren, men fortfarande med en stark känsla av 80-talspop á la Sandra upphottat med lite nyare digitala synthljud.

Suvis hemsida - på Facebook – på Spotify – på Soundcloud

Folk-lofi-indie-pop-duon Old Amica, tillika rymdresenärer, har släppt den andra delen av ”The Burning Dot”, som jag skrev om i februari. Här är de med inledningsspåret ”Dunes” från den fem låtar starka EP:n.

Old Amicas hemsida – på Facebook – på Spotify - på Bandcamp

Nina Wiemer från Malmö kom förra månaden ut med sin EP ”Processing Eleven”, sin andra platta sedan debuten ”Electrotherapy” 2011. Det är singer/songwriterpop som handlar om saknad, missbruk, relationer och sökande som trots allt känns ganska upplyftande. Provlyssna på låten ”Epilogue” här nedan.

Nina Wiemers hemsida  - på Facebook – på Spotify - på Soundcloud

Magnus Bergman har fortsatt hela våren med sin ambition att leverera en singel varje månad. Han har verkligen hittat hem i sitt avskalade, jordiga sound som passar som hand i handske med hans röst. Senaste låten är något så spännande som en duett med Gösta Linderholm, japp just den Gösta Linderholm vars ”Rulla in en boll och låt den rulla” som jag tror alla, födda på sjuttiotalet eller tidigare, kan nynna på . Låten heter ”Drömmarnas Allé” och är en svensk tolkning av Faces/Rod Stewart-låten ”Gasoline Alley”, som Gösta också spelade in 1983. Det är bluesiga vibbar över denna låt där jag fascineras över hur nära de båda sångarnas röster ligger varandra och kan konstatera att Gösta is still going strong. Du hittar också mars månads singel ”Gryningstid” här nedan.

Magnus Bergmans hemsida – på Facebook – på Spotify - på Soundcloud

Det var tre år sedan Yamon Yamon släppte sitt utmärkta debutalbum ”This Wilderlessness”, men nu om en dryg vecka ska så nästa platta ”Uisu” komma ut. I väntan på den har de släppt singeln ”Sticks/Stones” som en försmak på hur det kommer att låta.

Yamon Yamon på Facebook – på Spotify – på Wimp

Fredrik Jonassons electronicaprojekt Silencio Stampa har jag skrivit om förut. Senaste albumet ”The Red Album” kom ut 2011, men han har sedan dess även släppt en rad singlar och EP. I mars kom det nya albumet ”Kalejdoskop” ut, ett album som jag tycker skiljer sig en del från det tidigare och som tilltalar mig än mer.

Jag sveps in varma analoga mäktiga synthar med svepande vackra melodier som andas inte så lite nostalgi från sjuttiotal och åttiotal. Han kryddar dessutom med ett par snygga ballader med sång av Jenny Gabrielsson Mare respektive Compute, där du kan lyssna på den sistnämnda här nedan med ”The Hours”. Riktigt trevligt album och bäst hittills från Silencio Stampa.

Silencio Stampas hemsida – på Facebook – på Spotify – på Bandcamp

Karin Ström är kanske mest känd tidigare för sina egna electronica-produktioner. Efter sex år av ensamt producerande kände hon dock ett behov av att ha sällskap i studioarbetet, vilket ledde till att hon i USA gav sig in i ett samarbete med producenten Mark Ephraim (A Nighthawk, Sibille Attar, Sofia Knapp). Tillsammans med musikerna Kevin Barker (Feist), Parker Kindred (Godspeed You! Black Emperor), och Tyler Wood (Antony & the Johnsons) spelade de in de två låtarna ”New York” och ”Los Angeles”   i Vibromonk Studios, Brooklyn. Hon berättar vidare att låtarna är de första i ett större projekt med låtar som handlar om hennes förhållande till olika städer.

Karin Ströms hemsida – på Facebook – på Spotify – på Wimp – på Soundcloud

Rigas, med Henrik von Euler i spetsen, släppte för någon månad sedan denna starka låt, ”Kungen”. Det är den andra singeln från albumet ”Hundra år av vinter”, som kom ut under våren.

Rigas hemsida – på Spotify – på Wimp

YAST, eller Youth and Student Travel, skrev jag redan om i bloggens barndom 2008. De hade då precis lämnat Sandviken för Malmö, eller var iaf färd med att göra det, och de hade några egenhändigt inspelade EP:s i bagaget. Nu, fem år senare, har de precis släppt sitt debutalbum, de arbetar med Malmö-bolaget Adrian Recordings och är just nu ute på en Europa-turné.

När jag lyssnar på den nya plattan så slås jag av hur väl de hade hittat sin musikidentitet redan då, i början. Det är fortfarande den här drömmande lätta indiepoppen, med lite laidback attityd, lekfull naivitet och snygga melodier. Men visst, det är ett större sound, mer polerat, stämmorna är fler och snyggare, liksom gitarrmattorna och registret har breddats. Det är ett album som känns helt rätt för en somrig molnskådande dag och ett album som känns helt rätt för ett band som har ena foten där de började och den andra i ett stort kliv på väg mot nya mål.

YAST på Tumblr – på Facebook – på Spotify – på Wimp

Per Sahlströms album ”Cross the Line” skrev jag om för tre år sedan. Han har sedan dess kommit ut med ett album till, ”Play the part of the random guy”, plus lite andra enstaka låtar, nu senast under våren ”Reconstruct Me” som du kan höra här nedan. ”Play the part of the random guy” passar rätt bra nu; med sin glada indiepop med inslag av soligt sjuttiotal, latino och drömsk folkpop känns den uppiggande vårig, och ett bra soundtrack för idag. De två först låtarna här nedan kommer från plattan.

Per Sahlström på Spotify – på Bandcamp – på Soundcloud