Till avdelningen för uppseendeväckande bandnamn kan vi lägga Uddevallatrion Sterile Hermaphrodite. Och musiken är även den uppseendeväckande, där de på sin senaste EP, ”Big Fat Pussy Club”, presenterar en skön, egen stonerrock med punkvibbar och metalinslag.
Lyssna mer på deras Facebook-sida, på Spotify eller på Wimp.
Whipping Princess startades av bassisten Karl Hinterleithner och sångerskan Jenny ”Princess” Jonasson. Ambitionen var att piska ihop soul, rock, blues, punk och metal i en egen mix. Ett första prov på detta kom i år i EP:n ”Let You and Me Be One”.
Det är en något ojämn produktion, men där en låt som ”State of Hate” sticker ut och andas av stökig, lite garage-ljudande hårdrock med metalinfluenser. Sångerskan Jenny har en speciell ton i rösten och en rejäl pipa och attityd, och påminner lite om Dio i uttrycket.
Du kan lyssna mer på Whipping Princess på deras hemsida eller på Facebook.
Wraptors säger att de inte följer några regler alls. Det är förstås omöjligt, vilket de inser själva när de skjuter in brasklappen: ”Jo… Kanske några. Men inte med flit.”
När jag lyssnar så börjar jag dock inse vad de menar. Soundet i sig är inte det udda, eller rockriffen, men däremot själva låtarna, melodierna och harmonierna och hur allt sitter ihop. På ett sätt känns det som om en postgrungare har slagit ihop sig med ett par progressiva rockare, en Zappa-fantast och en metal-gitarrist, men de skruvar till det så att de direkta genre-jämförelserna inte håller, även om jag nånstans hör influenserna.
Det känns liksom avigt många gånger, och ibland när jag precis känner att de har kommit in i en ackordföljd-melodi som är ”förväntad”, så vänder de på det och lurar mig igen.
Albumet ”Held High” är det jag lyssnar på, ett album som utmanar och kräver en del genomlyssningar och uppmärksamhet. Själv gillar jag utmaningar och tycker det var intressant och roligt att lyssna på plattan. Börjar så smått komma in i det nu…
Albumet finns tillgängligt på bla Spotify och Wraptors hittar du också på Facebook.
Denna singel fångade min uppmärksamhet, snyggt intro och musik av det lite tyngre slaget och med en touch av grunge. Melodisk och en snygg lagd sång. A-sidan på singeln är den bättre av de 2 låtar som finns, vilken du kan höra här på MeadowMusic.
Stone Carpet har tidigare släppt en EP, dock med annan sättning. Och nu ska det enligt dom själva vara en nystart och det är bara full fräs framåt. Singeln är helt klart värd att ges en chans om du gillar melodisk rock.
Stone Carpets hemsida hittar du här, och deras singel på Spotify hittar du här.
Chris Laney har en diger meritlista som producent och låtskrivare. Han är också soloartist, och i april kom han ut med sitt andra soloalbum, ”Only Come Out at Night”.
På plattan gästas han av ett antal välkända namn som tex Bruce Kulick (Kiss), Brian Robertson (Thin Lizzy, Mötörhead), Conny Bloom (Hanoi Rocks, Electric Boys), Ian Haugland (Europe) och Zinny Zan (Shotgun Messiah, Zan Clan), vilket också avslöjar vad det handlar om för musik. Hårdrock såklart, mer precist 80-tals-hårdrock.
Det blir som Chris Laneys egen version av 80-talet där han mellan klistriga rockrefränger, glammiga körer och gitarrsolon, väver in en metallisk svärta och aggressiv energi. Allt resulterar i en jämn och bra platta där Chris inte minst visar upp sin styrka som låtskrivare.
Jag såg honom live på Stockholm Rockout den förste maj, vilket var ett av de absolut bästa framträdandena på festivalen. Uppenbarligen uppskattat av fler då han även kommer att vara med på Stockholm Rockout-festivalen del 2 den 10-11 september.
Chris Laney träffar du på hans hemsida, på Facebook eller på Myspace. Hela plattan finns att lyssna på på Spotify. Här är två låtar från ”Only Come Out at Night”.
Häromdagen var jag på besök på påskön i Stilla Havet. De stora statyerna stod där som de har gjort i tusen år, ruvande på sina hemligheter. När vi som bäst höll på att undersöka området hördes plötsligt ett starkt ljud, dovt och djupt, inifrån själva marken där statyerna står. Skulle vi äntligen få en ledtråd till mysteriet med Påskön?
Ljudet ekade fram längs kullarna och vi hukade oss i både förfäran och nyfikenhet, och ljudet formade sig till slut till en röst. Rösten sa ”Let there be rock!”
Kanske ett litet tråkigt meddelande eftersom statyerna är gjorda av just det, sten. Några på plats som däremot tolkade budskapet på sitt eget sätt var medlemmarna i Badmouth. Chris LeMon fattade sin stora yxa till bas, Mike Hill och Randy Joy armerade sina gitarrer, Vinnie Sharpe började slå frenetiskt på stenarna med sina trumpinnar och Tom Pearson upphävde ett vrål som ekade i våra huvuden i timmar efteråt: ”Yeah, vi ska rocka världen!!” (låter coolare på engelska).
Badmouth är numera missionärer för rockmusik och sprider sitt budskap med frenetisk iver varthän de än kommer. De är precis i görningen med sin andra studioplatta, som sägs ska kunna tränga igenom de allra mest förhärdade anti-rockmurar som har skapats.
Om du vill behålla ditt förstånd, fortsätta leva i stillhet och tycker det är obehagligt att vara i ett område där marken kommer att skaka i två dagar, så ska du definitivt undvika Stockholm den 30 april-1 maj.
Då är det nämligen dags för Stockholm Rock Out, en ny stor rockfestival i Stockholm med en del av det mesta och bästa som har skruvats fram ur en Marshall-förstärkare. Badmouth, Slaughter, Kix, Keel, Great White, Steelheart, Bullet Boys och många fler band plus anhängare från hela världen kommer att samlas för att delta i Badmouths mission. Överstepräst för hela evenemanget är Chris LeMon från Badmouth.
Vi börjar i förväg med ett par låtar från Badmouths förra platta:
Pedal to the Metal
Cocaine Girl
Lyssna mer på Badmouth på deras Myspace-sida och följ bandet på Badmouths hemsida.
Glad påsk!
Det har varit för lite hardcore-metal här på Meadowmusic och givetvis beror det en del på att jag inte lyssnar så mycket på det. Commit a Crime var dock ett band jag fastnade för och som ni kan lyssna lite på här. Vi pratar alltså om ett musikområde som bland annat befolkas av band som Slipknot och In Flames.
Och Commit a Crime skäms definitivt inte för sig. Blytungt och mörkt som ett intro till nästa Terminator-film. Det är välproducerat och med en rockkänsla som drar på så att det känns. Ja, en riktig urladdning som de själva beskriver det. I höstas släppte de sin debut-EP ”Commit a Crime”.
Commit a Crime hittar du på Myspace.
Lyssa på och ladda hem två låtar:
Jag har väntat länge nu på Killer Clan of F.U.N.:s utlovade debutalbum. För ett tag sedan hörde jag ett par demo-låtar som lät intressanta, men det var svårt att se var det det skulle landa i slutändan. Så, för någon vecka sedan fick jag, efter ett år av väntan, äntligen lyssna på skivan. Och det var en total överraskning för mig.
Vägen hade lett fram till ett album som var fullkomligt sprudlande av rock’n'roll ut i dess yttersta fingerspetsar. En gitarriff-fest som fick mig att hoppa upp och ner och skrika med i Maniac Daniels sång. Referenserna regnar ner över mig, som tex Motley Crue, Accept, Guns’n'Roses, Aerosmith, Rainbow, AC/DC, The Rolling Stones och många andra. Ändå så liknar det inget annat.
Maniac far iväg som en ostyrd Scud-robot och får mig ibland att känna det som om Beastie Boys till fullo hade tagit över ett hårdrockband. Bedlam lägger gitarrer som distinkt hamrar in rock’n'roll i min själ. Gitarrer som lutar sig framåt i sin energi och nästan hotar med att släppa en bomb i rummet. Samtidigt ekar bluesens sköna stämma i musiken, både i form av känsla och Maniacs munspels-lirande.
Som tur är ger dom mig en andningspaus ibland och gnistrande akustiska gitarrer kommer in, Maniac visar upp ett förvånansvärt brett register och allt bara limmas samman.
Lyssna mer på Killer Clan of F.U.N.:s Myspace-sida, och där kan du också beställa skivan.
Redlight Attraction startade som så sent som i augusti förra året med sångaren Terry Blade i spetsen. Att det handlar om glamrock kan man kanske gissa sig till genom att titta på bandbilden. Och det gör det också, melodisk glamrock, med tunga drivande metaltrummor och en jäkla energi. Lyssna själv här nedan.
Låtarna ni hör här är inspelade i Martin Sweets studio (gitarrist i Crashdïet) i slutet på förra året. Bandet har nu gett sig in i studion igen för att längre fram kunna komma ut med en debut-EP. Spelningar blir det närmast i Sundsvall i början av mars, då de är förband åt Wolf.
Mer info om detta och fler låtar hittar du på Redlight Attractions Myspace-sida.
Jag sitter sista dan innan semestern och har lyckats pricka in en praktförkylning….jo jag brukar spara dem tills semestern! Med lite seg skalle går jag runt bland lite tips vi fått in på Meadow och landar på Highrides Myspace sida! Äntligen musik som rensar lite i rören!
Här bjuds det på Rock´n´Roll med bra energi så det står härliga till! Sångaren Peter lyckas få till sångtekniken där det nästan låter som han ”sväljer” orden lite, eller att den åtminstone ligger långt bak i munnen. Detta tillsammans med rockmalande femmor på gitarrerna gör att det låter förvånansvärt eget. Jämförelsen som slår mig är Danko Jones! Det kanske inte är lika mycket energi (men vem slår det), men då har jag förvisso inte sett Highride live ännu!
Lyssna på och ladda hem:
fastlane
bad-habit
black
Hälsa på hos HIGHRIDE:
Myspacesida
Keep cool,
Jeppe
Meadow Music © 2008 All Rights Reserved. Using WordPress 3.3.1 Engine
Entries and Comments.
Prosumer 1.4 made by Nurudin Jauhari
