Afenginn – ”Lux”
Det dansk-svenska bandet Afenginn bildades 2002 och har nu hunnit med att släppa fem fullängdsalbum, då medräknat det senaste ”Lux” vilket kom ut i början av året. Jag tycker det är ett underbart album, där jag redan efter de första takterna kände att detta skulle bli en annorlunda och speciell upplevelse.
De har sin grund i folkmusik, där kanske balkan-influenserna är de som känns starkast, men jag skulle inte protestera om någon kallade musiken för klassisk eller jazz för den delen. Det är en sammansmältning av allt detta till deras egen Afenginn-brygd, förföriskt vackert, vemodigt och som även ger mig en stark filmisk känsla när jag lyssnar. Du kan lyssna på hela plattan på deras Bandcamp-sida.
Afenginns hemsida – på Facebook -på Bandcamp
När första låten ”Silhouettes” drar igång på trion Desertsongs nya album med samma samn, sveps jag in i en höstlik skön melankoli. Den här melankolin håller i sig genom hela albumet, som jag tycker har en filmisk känsla över sig, en del också beroende på berättelserna i låtarna och sångerskan Minna Bolins speciella röst som har lite jazzkänsla över sig.
Pokerface, aka Staffan Heidevik, kom för lite sen ut med sitt album ”Transeo”. Ett spännande album fullt av experimentlusta och ska jag ge mig på att beskriva det så handlar det om en tät och dramatisk mix av jazz-electronica och progressiv rock , till stora delar instrumental. Ibland hör jag något som påminner mig om David Bowie och hans experimentella musik på 90-talet.
Jag har suttit och lyssnat på Reform‘s album ”Reformed”, ett album som släpptes 2009. Progressiv rock, jazz-fusion och 70-tal nånstans i närheten av Björn J:son Lindh, Bo Hansson i stilen, men mer gitarrbaserat och lite blueskänsla genom bl.a munspel, känns det som.
Konträr är ett soloprojekt från Linus Sundin Eriksson. Det handlar om jazz skulle jag vilja säga, där electrojazz möter akustiskt, hammondorgel och annat. Det är riktigt vackert sammanvävt och skapar en speciell stämning.
