14 juni, 2013 at 12:42 e m

Musik för kärlek, drömmar och ljumma sommarnätter skriver Göteborgsbandet Dorena om sitt nya album ”Nuet”. Och visst känns det somrigt i denna intrumentala, vackra postrock där de knyter ihop gammalt och nytt, stillsamma betraktelser och storslagna postrocksexplosioner. Lyssna på ett par smakprov här nedan.
Dorenas hemsida – på Facebook – på Spotify – på Wimp – på Rara – på Bandcamp
9 april, 2013 at 3:28 e m

Det dansk-svenska bandet Afenginn bildades 2002 och har nu hunnit med att släppa fem fullängdsalbum, då medräknat det senaste ”Lux” vilket kom ut i början av året. Jag tycker det är ett underbart album, där jag redan efter de första takterna kände att detta skulle bli en annorlunda och speciell upplevelse.
De har sin grund i folkmusik, där kanske balkan-influenserna är de som känns starkast, men jag skulle inte protestera om någon kallade musiken för klassisk eller jazz för den delen. Det är en sammansmältning av allt detta till deras egen Afenginn-brygd, förföriskt vackert, vemodigt och som även ger mig en stark filmisk känsla när jag lyssnar. Du kan lyssna på hela plattan på deras Bandcamp-sida.
Afenginns hemsida – på Facebook -på Bandcamp
Waldhotel Solitaire
Paxima
8 april, 2013 at 5:51 e m

Jackson Kelley är en amerikansk musiker från Utah, vars instrumentala musikprojekt Einstein In a Patent Office fångades upp av det svenska skivbolaget Mareld Records, för att ges ut här i Sverige. I mars kom han ut med EP:n ”Supernova Sounds” där du kan lyssna på ett av spåren här nedan, ”Nadir”. Det är en fantasieggande instrumental musik, downtempo, där han leker med stora rymder och olika stämningar och stilar.
Det finns en trevlig tillbakablick i ljudgalleriet med analoga pads och strängljud som påminner mig en del om Vangelis, samtidigt som en hel del andra ljud och beats rycker bort mig från den rena retrokänslan. I ”Nadir” här nedan låter han dessutom jazz-mjuka gitarr-slingor leda oss genom låtens många skiftningar, med vissa passager som kunde varit delar av någon progressiv rock-låt. Behaglig och rogivande musik som fungerar både som bakgrundsmusik som att hänge sig åt helt och hållet en stund.
Einstein In a Patent Office på Facebook – på Spotify – på Soundcloud
26 mars, 2013 at 3:35 e m

Jonas Linngård, som är ena halvan av electropop-duon Kids, har också ett soloprojekt igång. Kontroll kallar han det för, och gav ut ett första smakprov förra månaden om vad det handlar om. ”A State of Emotional Imbalance” heter låten, en kul, händelserik instrumental electronica som du kan lyssna på här nedan.
Kontrolls hemsida – på Facebook – på Soundcloud
21 mars, 2013 at 2:35 e m

Duon Dödens Dal släppte för några veckor sedan sitt debutalbum ”Gå ensam förbi horisonten”, ett album de har beskrivit som ett sorgearbete. Det är vackert och vemodigt, som en stunds uppgiven klagan inför det oundvikliga, för att finna stillhet, för att hitta tillbaka. Den andra singeln ”Bakom Stjärnor, Bakom Tiden”, med dess klagande ensamma mistlur i mörkret, får stå för smakprovet från skivan.
Dödens dal på Spotify - på Wimp
Bakom Stjärnor, Bakom Tiden
20 mars, 2013 at 5:01 e m

Andreas Österberg och hans Det mekaniska undret lärde vi känna för ett par år sedan, när han tonsatte och filmade 11:ans spårvagn i Göteborg. Nu har han sjösatt ett nytt projekt, som så småningom ska leda fram till albumet ”Industriromantik”. Det handlar om gamla industrier i Göteborg, stora tegelbyggnader, numera tysta, men där man bakom väggarna kan ana en historia. Eller vad sägs om det mäktiga Sockerbruket i bilden ovan, föremål för den första låten i projektet.
Det mekaniska undrets hemsida – på Facebook – på Spotify – på Wimp – på Soundcloud
26 februari, 2013 at 2:35 e m

Puh kallar sin musik för sagopop. Och även om det kanske inte är något för de allra minsta barnen så finns det helt klart en känsla av berättande i deras ganska varierande instrumentala musik. Jag kan höra svenskt sago-vemod i folk-progressiva låtar såväl som marionettteater och burleska resor med häst och vagn (tänk Kastrullresan). Allt detta visar de upp på sitt debutalbum ”Djärv som kärleken”, som kom ut i januari.
Bandet, som kommer från Norrköping, startade 2010 som ett soloprojekt med låtskrivaren Jakob Sindahl, men växte till sig i takt med att han la till fler och fler instrument i sina kompositioner. Intressant nog så har de framför allt hittat en publik i Brooklyn, NY. Arrangören för klubben Sugarcube i Brooklyn hittade dem på nätet och bjöd in dem att komma och spela. De tog chansen, åkte dit och gjorde en uppskattad spelning där förra året. Förutom uppskattning och en massa nya fans så gav det också som resultat att de kontrakterades av Brooklyn-baserade indiebolaget The Snake, som är det bolag som nu har gett ut deras debut.
Puh på Facebook – på Spotify – på Bandcamp
Granris
Ett hastigt farväl
21 februari, 2013 at 5:55 e m

Zeonlight är ett musikbolag som inriktar sig på att ge ut artister på kassettband, en trend som ser ut att växa till sig, om än inte lika starkt som vinylskivans återtåg. De har ett bra gäng mycket intressanta artister som de företräder och har rivstartat året med ett antal releaser som jag tänkte ge ett smakprov av här nedan. Det handlar här om artisterna Testbild!, Folkmun (kommande release), Tidlös och Heat and White, och fler kassetter från fler artister är i antågande. Själv har jag inga kassettbandspelare kvar här hemma, om jag inte räknar den som finns i bilen, men som tur är så finns albumen tillgängliga digitalt också på Zeonlights Bandcamp-sida.
7 februari, 2013 at 7:20 e m

Det har varit lite stiltje här den senaste veckan, men tänkte nya tag igen. Det är en enorm flod av bra svensk musik som väller in till min inkorg, och under de snart fem år jag har hållt på här, så har jag inte varit med om nåt liknande. Jag startar upp idag med Mackaper‘s nya, utmärkta album ”Mot ljusare tider”.
Jag skrev om denna orgelduo som nu har blivit en kvintett, i november, när de frestade oss med låten ”Staden vaknar” från den nya plattan. I slutet av december kom sen albumet och var precis så bra som jag hoppades på. Med de nya medlemmarna och framför allt där trummaskiner har blivit utbytt mot en trummis, så känns de än närmre sitt musikaliska ursprung i progressiv rock med influenser av svensk folkmusik från sjuttiotalet, där det också känns oundvikligt att nämna Bo Hansson som en förebild. De utforskar olika stämningar i låtar som har ganska talande titlar, vilket, precis som nämnde föregångares alster, ger det hela en soundtrack-känsla. Riktigt bra folkpsych, som de själva kallar det. Här nedan är det inledande spåret, ”Dimma”.
Mackaper på Facebook – på Spotify – på Wimp
Dimma