Daniel Rosenholm – ”It’s Gonna Be Alright”

31 januari, 2017 at 7:00 e m

Daniel Rosenholm

Du undrar säkert var Dubious Quip har tagit vägen. Ja, jag menar artisten som för drygt 7 år sen försåg oss med nattsuddar-låten ”Obedient Minds”, en smittande, tillbakalutad historia i reggaetakt. Efter flera låtar i liknande anda försvann han från strålkastarljuset och efter låten ”Boom Boom Boom” försvann spåren.

Ryktet säger att han klippte sig och skaffade ett jobb. Och att han bytte namn till Daniel Rosenholm. Som av en händelse så har en artist med samma namn också släppt en ny låt och musikvideo nu i januari, ”It’s Gonna Be Alright”. Här har det urbana bytts ut mot den friska luften och det elektroniska mot det akustiska. I en melodi som får mig att tänka på ”Autumn Leaves” kommer han snart in i ett skönt baktaktsgung som vi känner igen. Det är en mollstänkt tröstevisa som beger sig rätt in i vemodet och blåser in varma vindar och upplyftande rytmer. Så det är bara att hälsa Daniel välkommen tillbaka och hoppas att det kommer fler låtar snart.

Daniel Rosenholm på Facebookpå Spotifypå Apple Music

Sveket – ”Jämtland”

17 januari, 2017 at 6:28 e m

Sveket

Sveket med Magnus Olsve i spetsen är tillbaka med en ny singel. Förutom en jullåt 2015 är det ett par år sedan som han släppte en låt, men den nya ”Jämtland” tar vid där han slutade. Svekets signum är en sammansmältning av bitterljuv schlagerpop runt 60-talet och nyare syntladdade ljudkostymer. ”Jämtland” är nog den låt där den sammanflätningen fungerat allra bäst hittills. Med musik av Mattias Petterson och text av Magnus själv reser Sveket till hembygden norröver igen från ett hårdhänt Stockholm och kryddar resan med en hel del storslagen 80-talsnostalgi i ljudbilden.

Sveket på Facebookpå Spotifypå Apple Music

Anti Pony – ”Pale Blue Hours”

17 januari, 2017 at 2:43 e m

Anti Pony

Det är dags att plocka upp pennan igen och det gör jag med duon Anti Pony, Sanna Colling och Alexander Pierre, som har spenderat vintern i studion tillsammans med producenten Max-Måns Wikman (Dolores Haze, Those Dancing Days, Side Effects). Resultatet får vi höra på torsdag då de släpper sin första EP, ”Alexander”. Här är ett smakprov från plattan i form av den skönt psykedeliskt suggestiva låten ”Pale Blue Hours”. De har förfinat sitt sound och låter om möjligt än mer av sent 60-tal än på de tidigare singlarna, inte minst på grund av en mer framträdande Hammond-orgel. Bäst hittills från duon, på alla fronter.

Anti Pony på Facebookpå Spotifypå Apple Music

God jul! – julspecial 2016

22 december, 2016 at 1:53 e m

Och så en hjärtlig önskan om en varm och skön julhelg. Håll till godo med några nya jullåtar.

Mankku [Mancko] – ”Brustna hjärtan på annandag jul”

A Treehouse Wait – ”Make the Gates All Wide”

L.E.J – ”Game of Bells”

Finnegan’s Hell – ”Drunken Christmas”

Femme – ”2016 (Cry Cry Cry)”

Jenny Gabrielsson Mare – ”Comb the Wicked” album

19 december, 2016 at 6:48 e m

Jenny Gabrielsson Mare

Inledningspåret ”Overture” med ett mässande, ekande piano, en växande mörk atmosfär och en tunn sträng på gränsen till att brista sätter stämningen från början. När jag lyssnar på Jenny Garbrielsson Mares nya album ”Comb the Wicked” påminns jag snart om den mörka stämningen från hennes duosamarbete med Fredrik Jonasson, White Birches. Men även om de elektroniska effekterna är en viktig komponent så är det framför allt ett organiskt sound här som bildar grunden i låtarna. Orgel, piano, bas och percussion bygger upp ett sparsmakat, suggestivt sound i lågt tempo medan Jennys mjuka röst svävar över det hela som ett andeväsen.

Hon skrev låtarna under en månads vistelse i Brooklyn för ett par år sedan och lät miljön inspirera musiken på olika sätt. Brooklyn Bridge, Washington Avenue och den heta brittsommaren möter religiös symbolik, mörka väsen och tankar om skuld i en stundom meditativ nattlig resa. Det närmaste jag kommer att tänka på som referens är Nick Cave, men i övrigt är det här ett högst eget album där Jenny har brutit sig loss från de vanliga låtstrukturerna. Här får hon också god av hjälp av Michael Blair, en artist som bland annat har arbetat med Tom Waits och Lou Reed, och som här har lagt percussion och trummor på låtarna på ett högst varierat och väljudande sätt, från de marschliknande rytmerna på ”Dig Real Deep” till gospelklappen på ”Hard Times”. Det är en platta som egentligen förtjänar att lyssnas igenom från början till slut, men jag gör ett försök att plocka ut ett par smakprov här:

Jenny Gabrielsson Mares hemsidapå Facebookpå Spotifypå Apple Musicpå Bandcamp

free tracking