Meadow Music

Profetian skrev jag om för ca ett år sedan. Projektet tagit mer form och duon har nu kommit ut med EP:n ”Stormen i Sågmon”. De sjunger här helt på svenska och de kallar det hela för domedags-pop och lo-funk. Skulle själv vilja lägga till svärta och proggkänsla till denna beskrivning.

Enligt sångaren  Christoffer Johansson så tog namnet Profetian form efterhand låtarna kom till och dessa blev mörkare och allvarligare. Christoffer skrev en dikt som hette just Profetian, med ett innehåll i princip av betylsen ”Allt kommer gå åt helvete, om vi inte skärper oss”. Eftersom detta kom att bli en underton i låtarna så fick detta namn också bli bandnamnet.

Profetian finns på Facebook och du kan lyssna och ladda hem EP:n på Bandcamp.

Gråljus

Profetian skrev jag om för ca ett år sedan. Projektet tagit mer form och duon har nu kommit ut med EP:n "Stormen i Sågmon". De sjunger här helt på svenska och de kallar det hela för domedags-pop och lo-funk. Skulle själv vilja lägga till svärta och proggkänsla till denna beskrivning. Enligt sångaren  Christoffer Johansson så tog ...

Jag har fått in så mycket musik i början på detta år så jag inser att jag måste sätta lite mer fart om min kö för att skriva om banden inte ska bli alltför lång. Ska åtminstone göra ett försök nu, så får vi se om det håller.

Göteborgsbandet Kings Avenue står på tur. Med ett namn hämtat från en välkänd gata i staden och inspirerade av band som Interpol och The Strokes, så har de kommit ut med en tre-låtars EP i början på året. Nedan kan du lyssna på första spåret på EP:n.

Kings Avenue hittar du på Facebook och vill du lyssna på alla låtar så finns de på Spotify.

It’s Not Fair…But That’s Just Life

Jag har fått in så mycket musik i början på detta år så jag inser att jag måste sätta lite mer fart om min kö för att skriva om banden inte ska bli alltför lång. Ska åtminstone göra ett försök nu, så får vi se om det håller. Göteborgsbandet Kings Avenue står på tur. Med ...

Gustav Montelius och hans soloprojekt The Fiery Piano är tillbaka med en ny låt, ”Pegasus”, som han släppte förra månaden. En vacker låt, fortfarande utan just piano, i samma anda som tidigare men med lite större rymd i.

Gillar du denna låt så ska du absolut lyssna på hans tidigare EP, ”Sirens”. Du hittar The Fiery Piano på hemsidan och på Facebook.

Pegasus

Gustav Montelius och hans soloprojekt The Fiery Piano är tillbaka med en ny låt, "Pegasus", som han släppte förra månaden. En vacker låt, fortfarande utan just piano, i samma anda som tidigare men med lite större rymd i. Gillar du denna låt så ska du absolut lyssna på hans tidigare EP, "Sirens". Du hittar The ...

Nude Party! från Malmö utlovar inga bara kroppar på scenen, men uppenbarligen är det så att de tog namnet pga att vissa av medlemmarna förr hade en förkärlek till att ta av sig sina kläder för att liva upp festerna.

Fest är det definitivt i denna energiska uppåt-musik med frenetiskt vevande råa gitarrer, trevliga synthslingor och glada melodier. Detta i låtar som får mig närmast att tänka på Blur.

De har en ny EP ute som heter ”And What Are You Gonna Do About It?” och planerar att spela in en ny under våren. Förutom fyra egna låtar på EP:n så finner du också en överraskande lyckad cover-version av Tommy Körbergs ”Judy My Friend” som sista spår.

Nude Party! hittar du på deras hemsida och på Facebook. EP:n kan du också höra på Spotify.

And What Are You Gonna Do About It?

Nude Party! från Malmö utlovar inga bara kroppar på scenen, men uppenbarligen är det så att de tog namnet pga att vissa av medlemmarna förr hade en förkärlek till att ta av sig sina kläder för att liva upp festerna. Fest är det definitivt i denna energiska uppåt-musik med frenetiskt vevande råa gitarrer, trevliga synthslingor ...

Tobias Bergholms soloprojekt, Lovers Forgive Me, är tillbaka med en ny EP, ”400 slag”. EP:n skiljer sig en del från debut-EP:n som jag skrev om tidigare. Han sjunger nu helt på svenska och albumet känns mer sammanhållet. Det är också en helt annan svärta svärta i dessa låtar som andas delvis 80-tals-new wave och delvis svensk pop-melankoli med ett starkt utspel. Riktigt klistriga låtar är det också, speciellt titellåten ”400 slag” och den låt du kan lyssna på här nedan ”Kärleksdöden”.

Jag fick också tillfälle nu att fråga Tobias om var artistnamnet kommer ifrån. Han berättar att namnet var på tapeten redan för 6 år sedan när ett band han var med i skulle döpas. Ett av förslagen var just ”Lovers Forgive Me”, men ratades till förmån för ett annat. Idén hade han fått i huvudet då han jobbade i en klädbutik där det spelades musik hela tiden. Där hörde han en låt av Her Majesty med textraden ”Forgive me, Lovers Forgive Me for I am weak” och just då, precis efter ett avslutat förhållande satte det sig i honom. När han så skulle döpa sitt soloprojekt för 2 år sedan kom detta fram igen och precis som Her Majesty döpte sitt band efter en Beatles-låt, döpte han sitt projekt efter en av deras låtar.

Du kan följa Lovers Forgive Me på Facebook. EP:n kan avnjutas på Bandcamp eller på Spotify.

Kärleksdöden

Tobias Bergholms soloprojekt, Lovers Forgive Me, är tillbaka med en ny EP, "400 slag". EP:n skiljer sig en del från debut-EP:n som jag skrev om tidigare. Han sjunger nu helt på svenska och albumet känns mer sammanhållet. Det är också en helt annan svärta svärta i dessa låtar som andas delvis 80-tals-new wave och ...

För tre år sedan skrev jag om Stefan Leoson och hans album ”Pennies and Heartaches”. Jag fick då även med någon låt som var en försmak på ett uppföljaralbum. Stefan kände dock efter ett tag att han inte kom vidare på det inslagna spåret och bestämde sig för att börja om. Han skapade artistnamnet HMS Leoson (His Majesty Stefan Leoson), och i januari kom han ut med debut-EP:n ”The One Man Tribe EP”.

Och även om de snygga melodierna och det stora soundet finns kvar så är det en helt annan Leoson vi möter här. Det känns som om korken har dragits ur flaskan och att det rinner ut allt det han egentligen vill säga och göra. Det är svartare, råare och spetsigare under namnet av en karaktär som ska erövra världen. Det är med glimten i ögat, men känns också ärligt och rakt, en blandning av den man vill vara och den man skulle vilja låtsas att vara.

EP:n är egentligen släppt som en försmak av det kommande albumet ”Superior Being” och låten här nedan, ”Royal Parasite” beskriver han som en programförklaring för albumet. Du kan följa HMS Leoson på Facebook. Du kan också lyssna på Bandcamp-sidan eller på Spotify.

Läs en intervju med Stefan här (sida 46)

Royal Parasite

För tre år sedan skrev jag om Stefan Leoson och hans album "Pennies and Heartaches". Jag fick då även med någon låt som var en försmak på ett uppföljaralbum. Stefan kände dock efter ett tag att han inte kom vidare på det inslagna spåret och bestämde sig för att börja om. Han skapade artistnamnet HMS ...

Funk och funkinspirerade artister är någonting jag får in allt mer av, tycker jag mig märka. Att det dessutom är av så hög kvalitet är också fascinerande och roligt. Ett sånt band är Dinner For Dinosaurs från Malmö, som för lite sen kom ut med en EP om tre låtar, ”Jurassic Funk”. Jag hör Jamiroquai, lite disco och funk-pop från sjuttiotalet. Lägg därtill riktigt bra sång av Rasmus Viberg som har en ton i rösten som påminner lite om just Jason Kay i Jamiroquai.

Bandnamnet kom till när sångaren Rasmus satt och lekte med en ”band generator” på nätet och skrev in ”Dinner”. Det kom upp ”Dinner For…” i olika variationer och eftersom de hade skojat en del om dinosaurier sinsemellan så gjorde han associationen med detta, vilket de alla sen tyckte var ett kul och bra namn.

Du kan lyssna på fler låtar och följa bandet på Facebook. EP:n finns också tillgänglig på Spotify.

About This Girl

Funk och funkinspirerade artister är någonting jag får in allt mer av, tycker jag mig märka. Att det dessutom är av så hög kvalitet är också fascinerande och roligt. Ett sånt band är Dinner For Dinosaurs från Malmö, som för lite sen kom ut med en EP om tre låtar, "Jurassic Funk". Jag hör Jamiroquai, ...

Det franskklingande  namnet till trots, så drar sig inte bandet Lé Betre för att köra ner fingrarna djupt ner i den skitiga bluesrocksmyllan på den nya EP:n ”Gentlemens Club Cabin”. Det är ett skönt rått, nästan stonerrock-aktigt sound som frontas perfekt av Marcus Jonssons hesa, nästan spruckna röst.

Namnet i sig betyder just ingenting speciellt på på franska, utan kom till efter att trummisen Jonas Sahlberg hade tagit en promenad och lekt med ord. Och ordet han hade lekt med var självklart ”Lé batteur”, det franska ordet för trummis.

Du kan lyssna på albumet på deras Facebook-sida och följa dem på deras hemsida. Albumet kommer inom kort på Spotify. Här är den inledande låten av fem, ”Easy Rider”:

Easy Rider

Det franskklingande  namnet till trots, så drar sig inte bandet Lé Betre för att köra ner fingrarna djupt ner i den skitiga bluesrocksmyllan på den nya EP:n "Gentlemens Club Cabin". Det är ett skönt rått, nästan stonerrock-aktigt sound som frontas perfekt av Marcus Jonssons hesa, nästan spruckna röst. Namnet i sig betyder just ingenting speciellt ...

The Animation från Göteborg kom för ett par veckor sedan ut med sitt debutalbum ”Dance Into the Unknown”. Här pratar vi om arenarock med massiva ljudmattor och ekande gitarrer. I soundet skulle man kunna jämföra med U2, som i titelspåret ”Dance Into the Unknown” eller Coldplay, men låtarna känns ändå mer influerade av amerikansk melodisk rock. De bästa spåren hittar jag när de skruvar upp tempot, som i tex ”Overboard” här nedan.

Namnet The Animation kom trummisen Johannes på, och de andra tyckte det lät snyggt och köpte det. Som ofta sker med bandnamn så har man istället låtit namnet få en innebörd i efterhand istället, då bandet kör animationer på livespelningarna.

The Animation kan du följa på Facebook och albumet finns att lyssna på på Spotify. Här är första singeln ”It’s Late”:

It’s Late

The Animation från Göteborg kom för ett par veckor sedan ut med sitt debutalbum "Dance Into the Unknown". Här pratar vi om arenarock med massiva ljudmattor och ekande gitarrer. I soundet skulle man kunna jämföra med U2, som i titelspåret "Dance Into the Unknown" eller Coldplay, men låtarna känns ändå mer influerade av amerikansk ...

Det har hänt en del med Oh My!:s sound sedan jag skrev om dem för knappt två år sedan. Då hade de gått in i en studio och på 20 timmar spelat in och mixat fem låtar, medan nuvarande produktioner knappast låter sig göras så snabbt. De har sedan ett tag gått ut ur garaget och ställt sig på en större scen.

Grunden är dock kvar där fortfarande: en feel-goodindie med sjyssta melodier och stökiga gitarrer. De har hittills släppt några singlar, som de har haft en god framgång med i bl.a. radio, och nu den 29:e februari så kommer de att släppa en EP med tre låtar på vinyl. För någon vecka sedan kom de dessutom ut med låten ”Fifteen Minutes” som inledningsspår på en samlingsskiva från deras skivbolag A West Side Fabrication.

I vanlig ordning frågade jag hur bandnamnet kom till vilket uppenbarligen hade med Christoffer Walken att göra:

Till en början valde bandet att som en hyllning till den amerikanske skådespelaren Christopher Walkens magiskt vackra hår kalla sig för ”Christopher Walken’s Hair, Oh My!”. De försökte till och med ett antal gånger att utan framgång kontakta Mr. Walken för att kolla att att han inte misstyckte. Men ganska snart insåg ändå killarna hur krångligt och onödigt långt detta namn egentligen var. Det fick räcka med kort och gott Oh My!

Du kan hålla koll på bandet på deras hemsida eller på Facebook, och deras låtar finns också tillgängliga på Spotify.

Fifteen Minutes

Det har hänt en del med Oh My!:s sound sedan jag skrev om dem för knappt två år sedan. Då hade de gått in i en studio och på 20 timmar spelat in och mixat fem låtar, medan nuvarande produktioner knappast låter sig göras så snabbt. De har sedan ett tag gått ut ur garaget ...